Hans Lindebergs blogg

Stora Blåsjön

Anders Ottosson driver Camp Stora Blåsjön i korsningen mitt i byn där 56 lastbilssläp per dygn kommer att passera på väg mot Joma i Norge.

Om gruvan i Stekenjokk åter tas i bruk.

– Det krävs mycket lyhördhet och dialog om hur malmtransporterna ska gå till med alla inblandade näringar, inte bara samebyarna, säger han. 

Det är en kväll i juni. Ett 40-tal husbilar har checkat in. Anders Ottosson har nyss varit runt bland campare och stuggäster och tagit upp beställningar på 100 nybakta morgonfrallor.

Stora Blåsjön är unik. Vår viktigaste tillgång här är tystnaden. Jag har haft gäster från 15 olika nationer redan nu i år.

Öppnas vägen över Stekenjokk året runt för allmän trafik ger det nya utvecklingsmöjligheter.

– Vi skulle kunna göra mycket av vintersäsongen. Få fler gäster som stannar längre, säger Anders Ottosson men det behövs ett tydligt regelverk för när malm får köras och inte.

– Jag kan inte ha lastbilar med 60 ton malm dundrande genom byn samtidigt som det är fullt med gäster. Däremot när det är lågsäsong och tomt får de gärna köra treskift. 

Familjen har drivit affär, bensinmack och stuguthyrning här i generationer. Några hundra meter från campingen ligger Folkets Hus där det skrevs nutidshistoria i februari 1971.

Anders pappa Gerhard och farfar Otto var bland de 17 arbetslösa blåsjöbor som då gick i hungerstrejk. En desperat protest mot bristen på jobb.

“Orten ligger där den legat sedan världens skapelse och går ej att flytta trots alla centraliserande åtgärder” skrev de i ett välformulerat brev till statsminister Olof Palme.

Gruvplanerna drog ut på tiden. Stekenjokk hade blivit “Svekenjokk”.

Strejken i Folkets Hus som pågick i nio dagar fick stora rubriker. Så småningom kom en halv miljon kronor till ersättningsjobb. Pengarna gick till upprustning av vägen mellan Jorm och Stora Blåsjön.

Anders Ottosson tycker att frågan är lika aktuell idag. Öppnas gruvan igen måste det ge något tillbaka till bygden.

– Pengarna ska stanna kvar här. Vinsterna får inte försvinna till något annat utan användas till att utveckla turismen, med bättre vägar, liftar, broar och allt annat som behövs, säger han.

(Artikeln tidigare publicerad i Västerbottens-Kuriren, aug 2024)