Hans Lindebergs blogg

Klimpfjäll

– För Klimpfjäll skulle det vara magiskt med en gruva. Tyvärr är en del grupper så emot, säger företagaren Marcus Boije.

Han tycker det saknas en balanserad dialog i beslutsprocessen om gruvan.

– Alla kan inte bli nöjda när en sån etablering ska ske men för och nackdelar måste kunna vägas mot varandra.

Marcus Boije började besöka Klimpfjäll för 25 år sedan. Sedan tio år är han bosatt i byn, ägare till Hotell Klimpfjäll och driver parallellt ett byggföretag i Trosa utanför Nyköping.

Han har redan lämnat ett affärsförslag på boende till Vilhelmina Mineral.

– Vi har erbjudit arbetsboende för 50 personer i stugor. De verkar superintresserade. Inom två år tror jag att gruvan är i drift. För oss skulle det betyda mycket att få beläggning under längre tid.

Att en nystart av gruvan skulle vara oerhört positivt för Klimpfjäll och hela området råder ingen tvekan om säger Marcus Boije:

– Det som saknas här är vanliga jobb. Där du kan jobba åtta timmar om dagen och året runt. Arbetstillfällen som inte har funnits sedan 1980-talet. Det finns de som säger att då var 1500 personer verksamma i byn Om man bryter fem, tio eller 20 år spelar ingen roll, skillnaden skulle bli enorm.

Tror du verkligen det blir så igen? Numera handlar det ju mer om arbetspendling, man jobbar och åker hem?

– Det har nästan ingen betydelse om de som kommer hit bara bor här den vecka de jobbar. Intäkterna skulle skapa en livskraftig bas för hela byn, säger Marcus Boije.

Han tycker det är svårt att prata om motsättningarna som gruvplanerna skapar och beskriver frågan som jättekänslig.

– Du kan diskutera älgjakt, fågeljakten eller fisket. Prata om allt. Men det blir väldigt känsligt när det kommer till samer. Det saknas raka kanaler och öppen dialog och blir lätt mycket missförstånd.

Men nu finns det ändå en konflikt om marken med gruvindustrin och rennäringen som båda har riksintresse och ska skyddas. Vad tänker du om det?

– Renskötseln har ju funnits i alla tider utan att samerna har haft rätt att bestämma över marken. Jag tycker att alla vi som bor och verkar här uppe ska ha samma rätt till marken och möjligheterna den ger. Det kan inte vara undantag för samebyarna, säger Marcus Boije.

Nu kan ju gruvetableringen bli en väldigt lönsam affär. Tror du det skulle kunna bidra till att lösa konflikterna om pengar kom tillbaka till bygden på ett annat sätt än idag? Både till rennäringen och andra näringar?

– Ja, den norska modellen där kommuner som har vattenkraft får procent på vinsten fungerar väldigt bra. Den borde finnas i Sverige. Då skulle vi slippa bidragsreglerna som ska flytta pengar hit och inte känna oss så beroende av Stockholm.

Har du själv köpt aktier i Bluelake Mineral?

– Nej, det har jag inte. Jag har väl tänkt på det men inte kommit till skott.

Fakta: Antalet bofasta i Klimpfjäll har minskat från cirka 250 personer 1980 till 90 personer idag (Källa: MKB, Vilhelmina Mineral)

(Artikeln tidigare publicerad i Västerbottens-Kuriren, aug 2024)