Hans Lindebergs blogg

I tretton år har Peter Hjorth försökt få klartecken för att starta den nedlagda gruvan i Stekenjokk. Nu tror han att beslutet är nära.

– Vi skulle bli mycket förvånade om länsstyrelsen inte tillstyrker bearbetningskoncessionen och att den sedan godkänns av Bergsstaten, säger Peter Hjorth, VD och delägare i gruvkoncernen Bluelake Mineral.

Öppnas gruvan kan det bli en mycket lönsam affär.

Nya gruvor väcker ofta hård debatt. Konflikterna gäller om mark och naturtillgångar långsiktigt utnyttjas på bästa sätt.

Perspektivet är detsamma som under vattenkraftsutbyggnaden i Norrland. Hur stora ingrepp kan människor som bor och lever närmast en gruva utsättas för till priset av det allmännas bästa?

– Om man inte kan tillåta den här typen av gruvverksamhet blir det svårt att tillåta något projekt överhuvudtaget. Vi har gjort vårt yttersta för att minimera den negativa effekten på rennäringen,  säger Peter Hjorth.

Ett argument till varför han tror på ett snart ja till gruvan är ett påtagligt ändrat politiskt klimat. Sedan i maj är EU:s krav på ökad utvinningen av kritiska råvaror en del av svensk lag.

– För tio år sedan var synen på gruvor väldigt negativ. Nu är situationen en helt annan. Politiska beslutsfattare vill att vi tar vara på de mineraltillgångar som finns för den gröna omställningen. Men då måste man också försöka hitta bra lösningar. Malmen i Stekenjokk ligger ju där den ligger, säger han.

Oavsett åsikt i gruvfrågan så är en sak klar: För att vara gruventreprenör krävs mycket stort tålamod och penningstarka investerare. Peter Hjorth menar att åtgärderna som nu görs från politiskt håll för att snabba på besluten är nödvändiga.

– Hittills har vi lagt ner nära 50 miljoner på ansökan och olika undersökningar. Jag har svårt att förstå varför det tar så lång tid. Det är väldigt frustrerande men vi kommer att hålla på så länge det behövs för att få starta, säger han.

Å andra sidan. Jakten på åtråvärda mineraler drivs inte enbart av strävan mot ett mer hållbart samhälle. Öppnas gruvan i Stekenjokk kan den, tillsammans med norska Jomagruvan som också ägs av Bluelake Mineral, bli en fin affär för aktieägarna.

Sjunkande världsmarknadspriser på koppar och zink knäckte Stekenjokkgruvan när Boliden drev den på 1980-talet. Nu är utvecklingen totalt motsatt, priserna pressas upp till helt nya nivåer. 

Framförallt kan ökande efterfrågan på koppar ge goda vinstmarginaler. Priset har stadigt pekat uppåt de senaste fem åren.

Peter Hjorth räknar med en årsomsättning kring en miljard kronor och en möjlig lönsamhet närmare 50 procent på sista raden med nuvarande prisnivå.

– Det finns goda marginaler och projektet skulle kunna tåla en halvering av metallpriserna. Det känns mycket positivt att veta att vi kan bli en stabil arbetsgivare och en bra ekonomisk motor i regionen, säger han.

Men än så länge saknas både tillstånd för gruvbrytning och en godkänd miljöprövning. När myndigheten Bergsstaten förra gången 2014 avslog ansökan om bearbetningskoncession var motiveringen att riksintresset för rennäringen i Stekenjokk vägde tyngre.

– Vi ville inte ge upp. När vi köpte majoriteten av gruvprojektet i Joma blev det möjligt att arbeta fram en lösning med gruvbrytning i Stekenjokk enbart vintertid och där malmen transporteras till Norge för anrikning och slutlig deponi av avgångsmassa, säger Peter Hjorth om förslaget som nu ligger på Bergsstatens bord.

Det är Vilhelmina Mineral, dotterföretag till Bluelake Mineral, som står bakom ansökan. Företaget planerar att återställa den gamla gruvan och börja bryta ett område med tidigare orörd malm. Gruvdriften ska vara igång från november till början av maj.

Förslaget innebär att Vildmarksvägen över fjället hålls öppen åtminstone för malmtransporter under vintern. Malmen beräknas enligt ansökan räcka i 15 år. Gruvan ska ge totalt 165 nya arbetstillfällen, varav 50 i Stekenjokk.

I Joma har beslutsprocessen kommit längre i och med att Röyrvik kommun inte använt sitt veto utan godkänt detaljplanen för ett industriområde kring gruvan. Eftersom norska Sametinget protesterat är nästa steg att Norges kommundepartement säger ja eller nej.

På svenska sidan har länsstyrelsen i Jämtland tidigare tillstyrkt brytning i den del av gruvan som tillhör Jämtlands län. I Västerbotten anser länsstyrelsen att gruvplanerna inte bryter mot artskyddet enligt Natura 2000-reglerna.

Samebyarna och Sametinget begär fortfarande att gruvplanerna helt stoppas. “Det kan inte nog påpekas att Stekenjokk omfattas av Vilhelmina Södras året runt marker som de har rätt till och ska ha möjlighet att nyttja året runt”, skriver samebyns ombud till länsstyrelsen i Västerbotten.

Avgörande är hur stort hot gruvbrytningen bedöms vara mot möjligheten att driva rennäring i framtiden.

– Vad jag vet finns ingen annan som planerar gruvdrift halvårsvis för att inte störa rennäringen. Det är den viktigaste enskilda åtgärden som går att göra. Det får stora ekonomiska konsekvenser men är ändå en rimlig åtgärd. Att vi inte tagit vårt ansvar gentemot rennäringen stämmer inte, säger Peter Hjorth.

Bluelake Mineral har låtit ett konsultföretag kartlägga spår av ren i Stekenjokk under vintrarna när gruvbrytning är aktuell.

Enligt företagets rapport till länsstyrelsen genomfördes totalt 97 mätningar fördelat på sex punkter längs Vildmarksvägen och vid gruvan mellan åren 2020 och 2024.

– Vi har haft personer där uppe som har observerat och dokumenterat under fem år. Man måste kunna utgå från fakta. I princip gjordes väldigt få eller inga observationer av renar. Så att vi skulle störa renarna är en ekvation som inte går ihop.

För Peter Hjorth är det inte frågan om antingen rennäring eller en gruva utan både och. Han efterlyser ett tydligt myndighetsbeslut som visar under vilka villkor de två riksintressena kan fungera parallellt.

Att det är möjligt är han övertygad om:

– Påverkan måste bli väldigt begränsad när vi säsongsanpassat verksamheten. Får vi godkänt ska vi självklart lägga mer tid och resurser pengar på en bra löpande dialog med rennäringen. Jag hoppas vi kan plocka ner konfliktnivån.

– Men först måste vi få ett beslut så vi vet vad som gäller, säger Peter Hjorth och utgår från att ett avgörande inte kan vara så långt borta.

(Artikeln tidigare publicerad i Västerbottens-Kuriren, aug 2024)